älskling

jag har aldrig hört något så vackert.
skrivet av dollyblond.se


Det du ger mig, det du gett mig, är ovärderliga tankar om komplexiteten
i kärlek. Det finns inga rätt. Det finns inga fel. Finns inga rätta vägar.
Inga felaktiga stigar. Det går att väljavägar vilka blockeras av bråte.
Det går att våga köra i 140 på en småstig. Det går att sakta ner på
motorvägar. Jag vågade välja dig.
Jag vågade växla upp, då jag låg still i dragläge.

Då allting raserade och sköljde en våg av otillräcklighet och rädsla
över mina svaga axlar, då allt det jag strävat efter att avklara och
upprätthålla, föll framför mig. Då, i den stunden, fann jag tryggheten i dig.
Då fann jag mitt leende i din närhet. Du var en frizon. Ett hopp.
På grund av dig tillät jag mig aldrig att falla. Jag höll mig levande för dig.
För det som kundefinnas hos dig. För det jag sedan fann.

Höll mig levande genom dina gester. Ett chokladägg tilltröst då jag mötte
mitt förflutna för att överlämna de sista spåren. En arrangerad utomhusbio
då jag var konstant illamående och i behov av luft.

Goda middagar för att skifta fokus. Ett hoppi fallskärm, visandes vad jag är
kapabel till. Kapabel till att falla vackert. Kapabel till landning.
 Romantiska komedier för att upprätthålla hopp och humör.
Höga skratt vilka överröstade de inre skriken.

Varma famnar vilka tog plats för tomrummet. Ord som smekte det hjärta
jag planerat att byta ut och begrava. Ord som fick mig att känna något.
Ord som betydde. Gav mening. Gav mig en ny dimension av hjärtslag.
En ny dimension av kärlek. En ny version. En variant.
Något jag innan var rädd för att uppleva.

Då allting raserade. Då sköljde du över mig. Omfamnade mina svaga axlar.
Då allting raserade, dåfanns det rum för dig. För nya känslor. För ny kärlek.
För dig och ditt sätt att hantera mig.Då jag slocknade. Då blev du lampan.
Då jag sökte ny riktning, blev du min ledande väg.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0